Gift den 1647-03-07 i Stockholm
Maria Eufrosyne av Phalz-Zweibrücken Född 1625-02-09 Stegeborgs Slott Död 1687-10-24 Höjentorp, Västergötland
De la Gardie, Magnus Gabriel 1622-1686, rikskansler; greve; son till Jakob Pontusson de la Gardie.
De la Gardie, som var en lysande representant för den svenska högadeln under stormaktstiden,
vann drottning Kristinas ynnest och begåvades med höga utmärkelser och stora förläningar.
"Rikskanslern är säkerligen den vackraste mannen i världen", sammanfattade florentinaren
Lorenzo Magalotti sina intryck av den ståtlige Magnus Gabriel.
Magnus Gabriel hade som lärare den ryktbare Björnklou och fortsatte under dennes ledning sina
studier vid Uppsala akademi. Han reste 1640 utrikes i sällskap med Erik Oxenstierna och blev efter
hemkomsten 1644 överste vid Svea livgarde. Han deltog i fälttåget i Skåne 1645 och blev därefter
ambassadör i Frankrike.
År 1647 utnämndes han till riksråd och var general i Tyskland 1648, utnämndes 1649 till generalguvenör
över Livland, 1651 till riksmarskalk och 1652 till riksskattmästare. Han var riksmarskalk 1651-1653 och
var gunstling hos drottning Kristina men senare föll han dock i onåd. Han var även generalguvernör i
Västergötland, kansler för Uppsala universitet, rikskansler 1660, ledare av förmyndarregeringen 1660-1672
Den 7 mars 1647 gifte han sig med Maria Eufrosyne av Pfalz och deras bröllop stod på Stockholms slott.
Antagligen var det efter påtryckningar från drottning Kristina som bröllopet äntligen blev av. De la Gardie
var ju gunstling till drottningen, och det sägs att drottningen själv var intresserad av honom men att hon
inte kunde gifta sig med honom för det var under hennes "stånd". Drottningen ville dock alltid ha
Magnus Gabriel vid sin sida och hon överöste honom också med titlar och gåvor – som slott och förläningar.
Magnus Gabriel de la Gardie och Maria Euphrosyne fick kungsgården Höjentorp (gården ligger i Valle härad
mellan Skara och Skövde) i bröllopsgåva av drottning Kristina 1647. Greven lät vid jaktslottets sida uppföra
en praktfull barockanläggning med slottsbyggnader av trä.
Maria Eufrosyne och Magnus Gabriel fick tillsammans elva barn, men endast tre av dessa nådde vuxen ålder.
Av de överlevande barnen dog sonen ogift och de båda döttrarna gifte sig, men endast Hedvig fick ett barn,
en son.
När Magnus Gabriel föll i onåd hos Kristina 1653 blev både han och hans familj tvingade att lämna hovet.
Året därpå abdikerade emellertid drottning Kristina och Maria Eufrosynes bror, Karl X Gustav, blev kung.
Han upphöjde henne till prinsessas värdighet, vilket dock inte sågs med nådiga ögon av alla. Hennes äktenskap
med Magnus Gabriel förefaller ha varit lyckligt, men de yttre omständigheterna förmörkades genom de olyckor
som framkallades genom reduktionen där de förlorade nästan allt de ägde. Trots ett beslut 1680 som sade att
flertalet egendomar skulle reduceras till kronan och ingå i indelningsverket, förblev Höjentorp i paret
de la Gardies ägo fram till deras död.
Han hade 1647 blivit svåger till den blivande Karl X Gustav och blev i enlighet med dennes testamente 1660
rikskansler och medlem av Karl XI:s förmyndarregering. Såsom en av rikets största jordägare uppmuntrade
han förläningssystemet och stimulerade knappast till någon större sparsamhet. Hans franskvänliga
utrikespolitik och olyckorna under 1675-1679 års krig medförde att han förlorade sitt inflytande.
Magnus Gabriel blev 1680 riksdrots, vilket innebar en reträtt från rikspolitiken. Förmyndarräfsten och reduktionen
drabbade honom hårt. Sin största insats gjorde De la Gardie som frikostig mecenat och främjare av konst och
vetenskap. På hans initiativ inrättades 1666 Antikvitetskollegium.
Magnus Gabriel byggde och byggde till flera slott: Karlberg, Venngarn, Läckö, Mariedal, Jacobsdal (Ulriksdal)
och ägde en tid även slottet Arensburg på Ösel. Magnus Gabriel och hans hustru Maria Eufrosyne ägde över
1000 skattepliktiga gårdar i Sverige och Östersjöprovinserna.
Fadern, Jacob, fick 1615 Läckö slott som förläning och han genomförde stora om- och tillbyggnader, bland
annat fullbordades huvudborgens tredje våning. Sonen Magnus Gabriel övertog slottet och grevskapet 1652
efter faderns död och fortsatte 1654 med stora byggnadsarbeten på slottet, bl.a. tillkom en fjärde våning i
huvudborgen och en rad konstnärer dekorerade väggar och tak. Även slottskyrkan tillkom under Magnus Gabriels tid.
Magnus Gabriel avled i armod 1686, sedan han genom förmyndarräfsten även tvingats betal en oerhörd stor
summa pengar. Han är begravd i Varnhems klosterkyrka.
Noteringar
Maria Eufrosyne av Pfalz föddes på Stegeborgs slott i Östergötland. Hon var dotter till pfalzgreven Johan Kasimir
av Pfalz-Zweibrücken och Katarina Vasa.
Efter hennes födelse hade familjen bosatt sig i Sverige och därför blev hennes uppfostran helt och hållet svensk.
En tid fick hon undervisning tillsammans med sin kusin Kristina, men efter en tid ansågs det ändå inte lämpligt att
de hade gemensam undervisning längre, trots att Kristina bodde och växte upp i hennes familj.
På våren 1643, då Maria Eufrosyne var 18 år, fick hon en friare - greve Henrik av Nassau-Dillenburg. Utan hänsyn
till greven avslog hennes far anbudet - efter två års tvekan. Det definitiva avslaget är daterat den 4 mars 1645, och
redan elva dagar senare, den 15 mars tillkännagav fadern sin dotters förlovning med Magnus Gabriel de la Gardie.
Två år senare, den 7 mars 1647 stod deras bröllop på Stockholms slott. Antagligen var det efter påtryckningar från
drottning Kristina som bröllopet äntligen blev av. De la Gardie var ju gunstling till drottningen, och det sägs att
drottningen själv var intresserad av honom men att hon inte kunde gifta sig med honom för det var under hennes
"stånd". Drottningen ville dock alltid ha Magnus Gabriel vid sin sida och hon överöste honom också med titlar och
gåvor – som slott och förläningar.
Magnus Gabriel de la Gardie och Maria Euphrosyne fick kungsgården Höjentorp (gården ligger i Valle härad mellan
Skara och Skövde) i bröllopsgåva av drottning Kristina 1647. Greven lät vid jaktslottets sida uppföra en praktfull
barockanläggning med slottsbyggnader av trä.
Maria Eufrosyne och Magnus Gabriel fick tillsammans elva barn, men endast tre av dessa nådde vuxen ålder. Av de
överlevande barnen dog sonen ogift och de båda döttrarna gifte sig, men endast Hedvig fick ett barn, en son.
1653 föll Magnus Gabriel i onåd hos Kristina och både han och hans familj fick då lämna hovet. Året därpå abdikerade
emellertid drottning Kristina och Maria Eufrosynes bror, Karl X Gustav, blev kung. Han upphöjde henne till prinsessas
värdighet, vilket dock inte sågs med nådiga ögon av alla. Hennes äktenskap med Magnus Gabriel förefaller ha varit
lyckligt, men de yttre omständigheterna förmörkades genom de olyckor som framkallades genom reduktionen där de
förlorade nästan allt de ägde. Trots ett beslut 1680 som sade att flertalet egendomar skulle reduceras till kronan och
ingå i indelningsverket, förblev Höjentorp i paret de la Gardies ägo fram till deras död.
Maria Eufrosyne dog på Höjentorp den 24 oktober 1687, 62 år gammal och gravsattes i Riddarholmskyrkan. Hon
flyttades senare till Varnhems kyrka i Västergötland där hon begravdes vid sidan av sin man som avlidit året före henne.